Den finländska grundskolan skapades på 1970-talet för att främja jämlikheten och ge alla barn lika möjligheter till lärandeoberoende av bakgrund, bostadsort eller familjens ekonomi. Det tidigare parallellskolesystemet gav inte alla samma möjligheter, och därför övergick hela landet stegvis till grundskolan under åren 1972–1977. I det område som i dag utgör Pargas stad genomfördes reformen1972 och i Åbo 1976.

En avgiftsfri varm måltid hade ingått i den obligatoriska skolan ända sedan 1948. I och med grundskolereformen blev rätten till avgiftsfri skolmat en självklar del av vardagen för alla elever i grundskolan. Skolmåltiden är därför en viktig del av berättelsen om jämlikhet, välbefinnande och gemenskap i den finländska skolan.

Den här veckan firar vi den finländska grundskolans 50-åriga historia. Under veckan granskar vi skolmaten ur olika perspektiv och belyser skolmatens utveckling, hur matsedlarna har förändrats och den allt större betydelsen av hållbarhet och ansvar inom skolmåltiderna.

Från dillkött till tortillor, skolmatens smaker förändras med generationerna

Skolmaten väcker starka minnen. Många minns ännu makaronivälling, dillkött, hönsfrikassé, blodplättar, leverlåda eller ärtsoppa. För femtio år sedan byggde skolornas matsedlar till stor del på välkända vardagsrätter som kunde tillagas i stora mängder och vars råvaror var lättillgängliga. Grötar, soppor och lådrätter var vanliga, och säsongerna syntes tydligare i utbudet.

På 1970- och 1980-talen började skolmaten få nya influenser, och specialkost började uppmärksammas. Ris, spagetti, broiler, yoghurt, råkost, sallader och frukt blev så småningom vanligare. Samtidigt fick eleverna bekanta sig med allt fler smaker. För många har skolmaten varit det första tillfället attbekanta sig med nya livsmedel, smaker och matkulturer.

I dagens skolor ser matsedeln annorlunda ut än förr, även om det fortfarande finns välbekanta rätter. Det kan till exempel serveras vegetarisk pasta, tortillor, broilersås, fiskbullar, grönsakspurésoppa eller ugnsrätter med salladsbuffé, bröd och dryck som tillbehörVegetarisk mat är numera en del av vardagen, och alternativen planeras allt oftare så att de passar så många som möjligt.

På 1970-talet kunde matsedeln till exempel se ut så här:

Må

Blodplättar, rotfruktspuré, lingon

Ti

Svampsås, potatis, ägg

On

Köttfärs- och grönsakssoppa, fil och bär

To

Fiskfärslimpa, citronsås, potatis, morots- och russinsallad

Fr

Grönsaks- och fläskköttsgryta, sallad med rödbeta, äpple och kvarg

Allt har ändå inte förändrats. Många klassiska skolrätter har behållit sin popularitet genom årtiondena. Till exempel köttsoppa, ärtsoppa, grötar, fisksoppa och makaronilåda finns fortfarande kvar på matsedeln i många skolor. Samma rätt kan ha serverats till en mor- eller farförälder, en förälder och dagens skolelev, även om receptet eller tillbehören har förändrats något under årens lopp.