Den finländska grundskolan skapades på 1970-talet för att främja jämlikheten och ge alla barn lika möjligheter till lärandeoberoende av bakgrund, bostadsort eller familjens ekonomi. Det tidigare parallellskolesystemet gav inte alla samma möjligheter, och därför övergick hela landet stegvis till grundskolan under åren 1972–1977. I det område som i dag utgör Pargas stad genomfördes reformen1972 och i Åbo 1976.

En avgiftsfri varm måltid hade ingått i den obligatoriska skolan ända sedan 1948. I och med grundskolereformen blev rätten till avgiftsfri skolmat en självklar del av vardagen för alla elever i grundskolan. Skolmåltiden är därför en viktig del av berättelsen om jämlikhet, välbefinnande och gemenskap i den finländska skolan.

Den här veckan firar vi den finländska grundskolans 50-åriga historia. Under veckan granskar vi skolmaten ur olika perspektiv och belyser skolmatens utveckling, hur matsedlarna har förändrats och den allt större betydelsen av hållbarhet och ansvar inom skolmåltiderna.

Hållbarheten får en allt större betydelse

Hållbarheten inom skolmåltiderna har fått en allt större roll under de senaste årtiondena. Tidigare syntes hållbarhetsansvaret framför allt i att alla fick en varm och näringsrik måltid under skoldagen. Det var en viktig insats för jämlikheten och är det fortfarande. I dag omfattar hållbarhetsarbetet även näringsfrågor, klimatpåverkan, minskat matsvinn, val av råvaror och matfostran.

Skolrestaurangen är Finlands populäraste restaurang. Hundratusentals barn och unga äter dagligen en skolmåltid i Finland, vilket innebär att skolmåltidernas genomslagskraft är stor. När matsedlarna blir mer växtbaserade, säsongsanpassade och ansvarsfullt producerade råvaror prioriteras och matsvinnet minskas, påverkar det både miljön och framtidens matvanor. Samtidigt lär skolmåltiden ut att ansvarsfulla val kan vara en naturlig del av vardagen

Hållbarhetsarbetet syns i dag också i hur skolmåltiderna utvecklas tillsammans. Elevernas delaktighet, insamling av respons och matfostran är en viktigare del av helheten än tidigare. Skolmåltiden är alltså inte bara en tjänst, utan också en lärmiljö där eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter som rör mat, välbefinnande och en hållbar livsstil.

I framtidens hållbara skolmåltider får klimatpåverkan och dess betydelse för vardagens matval en allt större roll. Skolmåltiden kan visa vägen för den hållbara matkultur som byggs upp i Finland under de kommande årtiondena. Inom Kaareas måltidstjänster främjas hållbarheten genom konkreta åtgärder, till exempel genom noggrann planering av matsedlar, uppföljning av åtgången och utveckling av svinnhanteringen. På så sätt tillagas maten så ändamålsenligt som möjligt och mängden mat som blir över hålls så liten som möjligt.