Finländska barn och unga äter mindre grönsaker än vad näringsrekommendationerna anger. Våren 2025 började Kaarea tillsammans med Åbo stad fundera på hur vi för vår del kunde öka konsumtionen av grönsaker bland barn. Vi ville ta reda på vilka förändringar i skolans salladsbuffé som kunde inspirera eleverna att äta mer grönsaker. Vi sökte lösningar tillsammans med barn och unga.

Vi startade ett projekt för att utveckla skolans salladsbuffé. Inom projektet hörde vi elevkårsstyrelser och deltagare i barnparlamentet samt genomförde en omfattande enkät i åtta grundskolor i Åbo. Sammanlagt 1 388 elever svarade på enkäten.

Eleverna fick bedöma de ingredienser som redan fanns i salladsbuffén och berätta vilka de tyckte om och vilka som inte lockade dem att äta grönsaker. Eleverna fick också ta ställning till ett urval av nya alternativ för salladsbuffén.

Eleverna berättade vad som fungerar

Enkätresultaten visade tydligt att eleverna önskade fler välbekanta grönsaker som de tyckte om samt möjlighet att påverka vad den egna portionen innehåller. De populäraste alternativen var gurka, riven morot, morotsbitar, paprika, isbergssallat och tomat. Minst omtyckta var olika marinerade och färdigblandade sallader. Eleverna önskade också mer frukt, grönsaksstavar och alternativ som gör det möjligt för var och en att sätta ihop en portion enligt sin egen smak. Enkäten visade också att både grönsakernas utseende och konsistens är viktiga för barn och unga.

Önskemålen ledde till konkreta förändringar

Utifrån enkätresultaten genomfördes konkreta förändringar. Populära grönsaker lades till i salladsbuffén, samtidigt som utbudet av alternativ som eleverna tydligt tyckte mindre om minskades. Dessutom började man servera fruktbitar, grönsaksstavar och ugnsrostade rotfrukter. Information om förändringarna gavs bland annat i matsalarna, i Wilma och på sociala medier.

En viktig orsak till att projektet lyckades var att eleverna främst fick rösta på färdiga alternativ i stället för att svara på öppna frågor. På så sätt kunde vi säkerställa att önskemålen var möjliga att genomföra med tanke på produktsortimentet och näringsrekommendationerna. Elevernas önskemål kunde därför snabbt omsättas i praktiken.

Konsumtionen ökade efter förändringarna

Den förnyade salladsbuffén togs i bruk i januari 2026. Därefter följdes effekterna upp under vårterminen. Resultaten var uppmuntrande.

Under våren 2026 åts sammanlagt cirka 21 000 kilo mer frukt, grönsaker och ugnsrostade rotfrukter i daghem, skolor och läroanstalter på andra stadiet i Åbo än under motsvarande period året innan.

Räknat per matgäst ökade mängden frukt, grönsaker och rotfrukter i genomsnitt från 55 till 63 gram per dag. Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent. Konsumtionen ökade särskilt när det gäller frukt och grönsaker. Även konsumtionen av ugnsrostade rotfrukter ökade betydligt.

Många faktorer påverkar vad eleverna väljer att äta i skolan. Resultaten visar ändå att konsumtionen ökade samtidigt som salladsbuffén utvecklades utifrån elevernas svar. Förändringarna har också fått mycket positiv respons från lärare och vårdnadshavare.

Det lönar sig att lyssna på barnen

Barn och unga vill delta i utvecklingen av skolmåltiderna. Enkäten visar att eleverna tycker att både hälsosamma och miljövänliga val är viktiga. Av de svarande ansåg 75 procent att det är mycket eller ganska viktigt att skolmaten är hälsosam. Vidare ansåg 66 procent att det är mycket eller ganska viktigt att skolmaten är miljövänlig. Eleverna kan också ge konkreta exempel på vad som får dem att äta mer grönsaker.

När vi lyssnade på elevernas åsikter och genomförde deras önskemål ledde det till förändringar som också märktes i användningen av salladsbuffén. Det var viktigt att redan från början ta hänsyn till de praktiska ramarna för skolmåltiderna. Då kunde så många av elevernas idéer som möjligt genomföras. Den ökade konsumtionen av grönsaker uppmuntrar oss att fortsätta utveckla skolmåltiderna tillsammans med barn och unga.